Reseguide till Tarifa

tarifa_karin17Tarifa ligger i Andalusien på Spaniens, och Europas, allra sydligaste spets söder om Gibraltar. Här möts Atlanten och Medelhavet i horisontalled, Afrika och Europa i vertikalled. På andra sidan det smala sundet ligger Marocko där Atlasbergen tornar upp sig till en otroligt vacker vy.

Staden har knappt 20 000 invånare men befolkningen mångdubblas under sommaren. Det är faktiskt mest spanjorer som reser hit så trots att det är mycket folk känns det inte som ett särskilt turistiskt resmål. Mest känt är Tarifa som ett paradis för kitesurf och andra vattensporter. Det är alltså ganska blåsigt, där av över 700 vindkraftverk, och det finns gott om vackra stränder och vältränade människor. Utöver aktiviteter i och vid havet bjuder Tarifa på ett rikt uteliv med god mat och bra party. Oavsett om du vill ha en god middag, skönt barhäng eller fest till morgonen därpå finns det du söker.

tarifa_karin12Det finns flera romerska och moriska spår från fornstora dar, så för dig som vill ta del av områdets spännande kultur och historia finns det i och i närheten av Tarifa mycket att se och göra.

Berberna (Marockos ursprungsbefolkning) var de som gav regionen Andalusien sitt namn. Det kommer från deras uttryck ”Al anda luc”, som betyder paradiset i väster. Vi kan inte annat än att hålla med dem, Tarifa med omnejd är verkligen paradiset. Vi reste till Tarifa en en vecka i slutet av juli och blev förälskade i det här härliga resmålet. Vi skulle utan problem kunnat spendera bra mycket mer än en vecka men är glada att vi har anledning att komma tillbaka.

Topplista

Tarifa-H13Det här förgyllde vår resa lite extra:

  • Den avslappnade och glada stämningen i Tarifa
  • Den genuint trevliga och hjälpsamma personalen på Dar Cilla Guesthouse
  • Det sköna hänget på baren Tumbao på stranden Valdevaqueros utanför Tarifa
  • Vattenmelonmojito, sommarens godaste och fräschaste drink
  • Det andalusiska kaklet; vi vet inte hur många vackra portar och trappuppgångar vi har fotat under semestern

Flopplista

Det här kunde vi ha varit utan:

  • Den smaklösa och tråkiga couscousen vi råkade ut för i Marocko; couscous brukar ju vara gott?
  • Lång kö i tryckande hetta för att ta linbanan till Gibraltarklippan
  • Vår GPS som viskade fram sina ibland märkliga köranvisningar
  • Topplessmodet som verkar ha gjort comeback på stranden
  • Den långa siestan när man vill shoppa
  • Så mycket socker i mojiton att man riktigt känner hur diabetesen kommer smygande

Resa dit och resa runt

Tarifa-H9Det smidigaste är att flyga till Málaga för att sedan ta sig vidare till Tarifa med bil. Vi flög direkt från Stockholm respektive Göteborg och resan tog knappt fyra timmar. Vi hade ganska bra tur med flygtiderna; det skilde bara ett par timmar så det fungerar fint att flyga från olika städer. Mellan Málagas flygplats och Tarifa är det ungefär 15 mil och det tar drygt 1,5 timme att köra. Större delen av sträckan är motorväg och vissa delar är avgiftsbelagda, vilket kanske bidrog till att det inte var så mycket trafik annat än i och kring större städer.

Vi ville inte bara ta oss mellan Málagas flygplats och Tarifa utan ville även åka på längre och kortare utflykter och det var därför ett självklart val att hyra bil. Vi bokade vår bil hemifrån i ganska god tid. Vi tycker det där med försäkringar är en djungel och rekommenderar att vara lite påläst så du har rätt skydd men inte köper till något onödigt tillägg som bara är dyrt. Trist till exempel att behöva lägga semesterkassan på att någon annan kör in i bilen när den står parkerad.

Standardfrågan när man ska hämta ut sin hyrbil är om man vill uppgradera till en större bil. Vi tycker inte att det nödvändigtvis är bättre att ha en större bil med tanke på till exempel parkering och bränsleförbrukning. En mer relevant fråga, har vi lärt oss den hårda vägen, är vad det sitter för motor i bilen. Det här tycker vi inte brukar vara något problem när vi hyr bil i Sverige men utomlands kan det vara bra att förhöra sig lite extra. Bilen vi hyrde var precis lagom stor: det fick plats två stora resväskor i bagaget och vi satt bekvämt. Den hade AC. Den hade däremot ingen motor. När vi skulle köra upp till bergsbyn Vejer de la Frontera för branta och slingrande vägar hamnade vi bakom en ruskigt långsam lastbil och var tvungna att växla ner till ettan för att orka upp för berget. Nu har vi lärt oss av vårt misstag och ska försöka undvika att hyra Flintabilar i fortsättningen.

En bra lärdom är att småprata med biluthyraren; tack vare samtalet med tjejen som lämnade ut vår bil fick vi tips om flera guldkorn vi kanske skulle ha missat annars.

Tarifas bästa stränder ligger lite utanför samhället. Det går utmärkt att köra dit men eftersom vi ville kunna ta en drink på after beach ställde vi bilen och tog taxi istället. Alla gör tyvärr inte samma val så det kan vara bra att vara lite extra försiktig på vägarna. Det går även bussar från centrala Tarifa till stränderna men trots att det fanns en tidtabell verkade ingen riktigt ha koll på när bussarna egentligen gick.

Stället att bo på

Málaga Nostrum

Vi landade sent i Málaga och bodde därför första natten på ett flygplatshotell. För att vara just ett flygplatshotell, och kosta drygt 500 kr per rum och natt, så var faktisk Málaga Nostrum riktigt bra med trevlig personal (som både kunde spanska och engelska), designdetaljer i rummen och allmänna utrymmen och en loungebar utomhus på bottenplan och vid poolen på takterrassen. Vi hann även med att prova restaurangen, med vita dukar och okej mat, till middag och frukost. Vi avslutade kvällen med att njuta av ljumma vindar och ett glas cava (vi var ju ändå i Spanien) i en av ”våra” barer, inte att förväxla med grannen som var ”a special bar for men”…

Om du har bil finns det ett garage för hotellgäster, vilket man annars inte är bortskämd med i Spanien där man istället får leta parkering längs gatorna. Ett sista tips är trixet med AC:n: se till att fönstren är riktigt stängda så att den fungerar men ha filtar nära till hands när det helt plötsligt blir svinkallt på natten.

Dar Cilla

tarifa_karin20I Tarifa finns inga stora hotell. Efter att googlat och läst hotellrecensioner i evigheter valde vi att boka en lägenhet på Dar Cilla. Vi kom till Tarifa med minst sagt hög förväntningar efter att bara ha läst lovord om lägenheterna och personalen. Vi möttes av Suzanne, som hjälpte oss att installera oss i lägenheten Jerez, och vi blev inte det minsta besvikna. Jerez blev inte bara vår sovplats utan även vårt mysiga hem för en vecka. Norske Bård och kanadensiska Allan och Cathy blev inte bara våra grannar utan även trevliga bekantskaper och sist men inte minst blev Martina, Suzanne och Vincy inte bara personal utan resulterade i många skratt och långa samtal.

I Tarifa möts marockanskt och andalusiskt och är tydligt på Dar Cilla. Dar Cilla ligger i den gamla delen av staden och har åtta lägenheter, individuellt och omsorgsfullt inredda i marockansk stil. Vi bodde som sagt i lägenheten Jerez, en lägenhet på minst 60 kvadratmeter med ett fullt utrustat kök. Frukosten intog vi på pation precis utanför varje morgon. Bli inte förvånad om du efter frukost kommer in på dass och det luktar mat för då är det bara grannen som steker ägg och bacon i lägenheten bredvid. Om du inte vill göra din egen frukost finns det många caféer med bra frukost i närheten (enligt Allan och Cathy som hade en lägenhet utan stort kök).

tarifa_karin16Vi hade inte bara en personlig och fin lägenhet och trevliga människor runt oss. Pricken över i:et var den stora takterrassen där det finns solstolar, soffa, bord och stolar, växter och konstverk och en helt fantastisk utsikt över gamla staden och Marocko. Det går inte att titta sig mätt på bergen på andra sidan vattnet med eller utan sällskap av en öl, vin eller en slice pizza. Dar Cilla kanske låter som en dröm, och det är det – vi kan inte annat än att varmt rekommendera det.

Precis utanför Dar Cilla finns flera små affärer där du kan köpa det du behöver till frukost eller om du är sugen på snacks. Vill du handla lite mer finns det två mataffärer, SuperSol (Calle San José, 27) och Dia (Calle San Sebastián, 30), bara några minuter bort. De ligger på väg från stranden så det är smidigt att handla på väg hem. Om du är vegetarian bör du ha lite koll på yoghurten då det visade sig att flera innehöll gelatin, så kolla en gång extra på innehållsförteckningen. När du sedan promenerar hemåt måste du ha lite karaktär, för du går förbi många butiker med saker som skriker ”KÖP MIG!”.

Roa dig på dagen

Gå runt i Tarifa

Tarifa-H15Tarifa är långt ifrån en storstad men det går att strosa runt och fördriva en och annan timme i och omkring den gamla delen av staden. Det är verkligen en gammal stad; Tarifa fick sitt namn redan år 710. Det finns många historiska inslag i Tarifa: gamla staden omringas av en medeltida stadsmur och nere vid färjeterminalen finns en morisk borg, för att nämna några exempel.

Det finns inga stora, välkända butikskedjor i Tarifa, vilket känns väldigt befriande. Det finns däremot gott om små och mysiga butiker med saker som surfshorts, bohemiska kläder och lokalt designade smycken. Kanske var det den allmänna semesterkänslan, eller den sköna stämningen i staden, men vi fastnade för lite knasiga kläder som vi förmodligen aldrig hade köpt någon annanstans.

När du blir sugen på fika kan vi rekommendera mysiga och personliga Café de la luz på Calle Nuestra Señora de la Luz i Tarifas gamla stad. Personalen ser till att du trivs och gör väldigt goda smoothies.

Om du inte tar dig till Jerez men vill köpa sherry kan du lösa problemet genom att ta dig till butiken Vino Divino på Calle San Sebastián mitt emot Tarifas taxistation. Det är en liten men välsorterad butik där det står flaskor och ouppackade vinlådor högt och lågt. Mannen som har butiken kan guida dig rätt i sherrydjungeln och till övriga spanska viner. Det finns även ett litet utbud av annat gott, bland annat fin olivolja och vinäger från trakten.

Häng på stranden

tarifa_karin10Om du bor i Tarifa och inte har tid eller ork att ta dig till någon av de större stränderna finns det en liten strand i centrala samhället. Stranden är fin och duger gott till ett bad men det här är förmodligen inte stället där du vill hänga en hel dag. Norr om Tarifa finns däremot flera fantastiskt fina stränder. Vår favorit var Valdevaqueros ungefär en mil utanför centrum. Här trängs badande människor blåsiga dagar med kite- och vindsurfare och vindstilla dagar med paddleboards. Norra och södra delen av stranden är helt tillägnad vattensporter och där är bad förbjudet (och om livet är dig kärt vill du nog inte bada där heller). Även på den mellersta delen av stranden där man får bada gäller det dock att se upp för kitesurfare på eftermiddagarna när vinden har tilltagit. Stranden är stor och det är skönt avslappad stämning; det finns inga solstolar och det är inte så värst kommersiellt. På eftermiddagen kommer dock två killar och säljer färska bakverk. Lyssna efter deras plingande klocka och köp något gott! På stranden finns bekvämligheter som toalett, dusch och några restauranger. På Chiringuito Tangana finns en salladsbar där vi åt god sallad till lunch och glass till dessert. När du känner dig färdig med stranden för dagen kan vi rekommendera att gå till baren Tumbao. På Tumbao är det sådan skön och avslappnad stämning att vi gärna skulle vilja ta den med oss hem till Sverige. Folk kommer direkt från stranden med salt frisyr och sandiga ben och halvligger i de utslängda sittpuffarna och tar en öl eller drink till tonerna av skön musik. Många som är här kommer du känna igen på något uteställe senare på kvällen.

Prova aktiviteter

Tarifa-H17Tarifa är som sagt känt för sina stränder och det går att ägna sig åt många vattensporter: våg- och vindsurf, paddleboard, snorkling, dykning och fridykning. Men det är för kitesurf som orten är mest känd. Första dagen vi var på stranden blåste det väldigt mycket. Fördelen med det är utsikten: det är flera hundra kitar i olika färger i luften. Det är kul att titta på alla duktiga tjejer och killar som far fram över vågorna och hoppar så högt att det är svårt att inte imponeras. Nackdelen är att man blir sandblästrad och får sand på precis alla ställen där man inte vill ha sand men bortsett från det upplevde vi inte vinden som jobbig; den bidrog bara till att hålla temperaturen behaglig. I Tarifa är människor besatta av vinden: varifrån den blåser och vilken styrka. Vinden har olika namn beroende på varifrån den kommer. ”Klockan två kommer det bli bra vind” kan man få som svar på frågan vad någon ska hitta på under dagen. Många släpar med sin egen utrustning men det finns flera företag att hyra av på plats. Om du är nybörjare finns det möjlighet att gå kurser eller köpa enstaka lektioner. Eftersom det är så mycket folk i Tarifa under högsäsong rekommenderas nybörjare istället att ta lektioner under sen vår eller tidig höst.

Bredvid vägen till stranden såg vi något roligt vi aldrig har sett förut: land sailing. På ett stort fält åkte små hjulförsedda farkoster med segel. Det såg väldigt roligt ut och något för oss att prova nästa gång vi besöker Andalusien.

Från Andalusien kommer den vackra och majestätiska hästen Andalusier. Om du är intresserad av att rida finns det flera stall som erbjuder både nybörjare och erfarna ryttare ridturer på både stränder och berg. Vem har inte drömt om att galoppera på en lång sandstrand?

På äventyr utanför Tarifa

Tarfia är fantastiskt och vi skulle utan problem kunna stanna där hela tiden men även omgivningarna har mycket att erbjuda så har du bil bör du definitivt se dig omkring.

Gibraltar

Tarifa-H3Bilresan från Málaga till Gibraltar är vacker men en hel del tid får läggas på att hitta rätt avfart från motorvägen, det är nämligen väldigt dåligt skyltat till Gibraltar. Vi hade teori om att det är på grund av att spanjorerna och engelskmännen bråkar om vems Gibraltar egentligen är. När vi kom fram parkerade vi vid båtklubben på spanska sidan och tog sedan en kort promenad till gränskontrollen. Vi tror det är smidigare än att köra in. Efter att ha visat passet fick vi vänta vid start- och landningsbanan. Några minuter och två landningar senare fick vi promenera över flygfältet och vi var inne i Gibraltar. Efter att ha blivit erbjuden många val- och delfinsafaris insåg vi att det, apklippan och taxfree-shoppingen måste vara Gibraltars stora inkomstkällor. Till skillnad från den något billigare taxfree-shoppingen är mat och dryck allt annat än billigt. Vi intog vår sallad nere i marinan på Bridge bar & grill. Lunchpausen var välbehövlig i värmen och efter det orkade vi kryssa oss fram längst gågatan ända bort till linbanan som går upp till Gibraltars klippa. Det var fler än vi som hade samma tanke och i 45 graders värme köade vi i 1,5 timme för att komma upp på klippan och de närgångna aporna. När vi gick ur linbanan undrade vi var vi skulle hitta aporna, men det visade sig att vi inte behövde vänta länge: när vi stod och tittade på utsikten hoppade rätt vad det var en apa mot oss från buskaget nedanför. Aporna spatserar runt på klippan, till synes helt oberörda av människor. Håll dock hårt i påsar och väskor: aporna förknippar dem nämligen med mat så de kan komma fram och försöka stjäla dem.

Efter en timme uppe på klippan åkte vi ner till smältdegeln igen. Vi trotsade värmen och besökte den lilla men fina botaniska trädgården med mängder av olika kaktusar och växter från Gibraltar och Marocko. Med noll energi kvar lyckades vi ändå shoppa såväl skor som solglasögon på väg tillbaka till Spanien och bilen.

Visst var det häftigt att se de söta aporna och den magnifika utsikten men vi konstaterar efteråt att vi inte behöver åka tillbaka. Om du har ont om tid (för med allt folk så går inget fort i Gibraltar) rekommenderar vi dig att prioritera andra saker.

Marocko

Tarifa-H4Är du i Tarifa är ett besökt till Tanger i Marocko ett måste. Vi valde att åka tillsamman med våra grannar, Allan och Cathy, och hyra en privatguide, Said.

Vi åkte med färjan från Tarifa klockan 11. Resan skulle ta 35 minuter men tog 50 minuter, förklaringen var att de var tvungna att väja för delfiner som hade ungar. Vi fyllde i visumansökan medan vi väntade på färjan och när vi kom ombord gick vi direkt till visumkön och det var ett smart drag för vissa fick köa hela resan. Tyvärr var det en jobbig resa, inte så mycket för oss men för många andra som blev minst sagt sjösjuka.

Framme vid terminalen möttes vi av Said, som för övrigt verkar vara en lokalkändis. Said tog oss först runt på en tur med bil då vi bland annat fick se den saudiska kungafamiljens sommarresidens och andra överdådiga palats, paraplytallar, den södra fyren där Atlanten och Medelhavet möts och Herkules fotspår som, enligt sägnen, ska finnas på både den afrikanska och europeiska sidan av sundet. Tanger är, likt till exempel Rom, uppbyggt på sju kullar så många ställen bjuder på fin utsikt över staden. Med sin otroliga kunskap kunde Said svara på våra frågor om arbetslöshet, skillnader mellan muslimska grupper, arabiska våren, om deras fyra olika kalendrar (muslimsk, berbersk, latinsk och judisk) och Marockos ursprungsbefolkning berberna.

tarifa_karin2Om du inte har egen chaufför och vill åka taxi i Tanger finns det två sätt att färdas: i små turkosa taxibilar som bara tar 3 personer eller i ”tyska kameler”. Tyska kameler är gamla beige Mercedes som kör speciella rutter/linjer och de kör inte förrän bilen är fullsatt. Eftersom det finns olika linjer måste du ha koll på att du sätter dig i rätt bil och annars leta upp en annan hållplats som ska till rätt ställe.

Marocko ligger två timmar efter Spanien så lunchen blev först klockan tre vår tid så vår räddning blev en banan under bilfärden. Med den nya energin i kroppen gick vi i den gamla delen av stan. Här blev vi förvånade, det var inte alls som vi tänkt oss eller som man ofta får se på film; det var lugna smala gränder och inga turister. Många hus var färgglada med låga dörrar. Orsaken till det var att man ska buga när man går in och sedan gå framåtlutad i den mörka korridoren innan man kommer in i hemmet, detta för att respektera husets kvinna och inte titta på henne.

tarifa_karin19Vi besökte Tanger under ramadan och hade därför lite svårt att hitta någonstans att äta mitt på dagen men Said tog oss till ett av få öppna ställen där vi fick äta den otroligt goda linssoppan harira till förrätt och därefter couscous som inte var lika smakrik, faktiskt lite av en besvikelse. Mätta och nyfikna begav vi oss sedan in på marknaden där allt, och vi menar ALLT, såldes. I vart och vartannat hörn satt berberkvinnor i sina karaktäristiska kläder och sålde getost i vackert flätade korgar och grönsaker, följt av gammalt skrot, kläder, bröd och hygienartiklar. På vår promenad fick vi besöka byns vedeldade ugn dit alla kom på morgonen för att lämna bröd och mat som skulle tillagas under dagen så att det var klart till kvällen, skräddare som spann sidentråd så att de kunde väva tyg till de heltäckande och färgglada ”klänningarna” som både män och kvinnor hade på sig, bagaren som gjorde kanel- och sesambaklava och den lokala brunnen där alla som inte hade vatten i bostaden kunde hämta vatten.

Tarifa-H6Ett tips om du går runt själv på marknaden är att alltid gå i nedförsbacke för till slut kommer du ner till vattnet. Det är nämligen omöjligt att hitta i de små gränderna. Håll hela tiden koll på din väska för i trängseln är det lätt att någon annan råkar gå hem med något som är ditt. Sist men inte minst kan det vara bra att veta att det faktiskt är förbjudet att röka vattenpipa på caféer och restauranger i Tanger för de insåg att både tobaken och vattnet byttes mot starkare saker.

Mätta på intryck och med händerna fulla av kassar med vackert porslin och teglas satte vi oss en stund på det anrika hotellet Continental för att ta en kopp myntate innan vi tog båten tillbaka till Tarifa och Spanien. På hemresan satt vi ute på däck i friska luften, vilket är en riktigt bra grej om man vill slippa lukten av sjösjuka medpassagerare, och denna gång tog turen faktiskt bara 35 minuter.

Roadtrip till grannstäderna Cádiz och Jerez

Tarifa-H10Vi hoppade in i vår lilla bil och satte igång Ken (vår gps med australiensiske Ken som guide) för en dagsutflykt till Cádiz och Jerez. Ken var dock inte en så bra guide den dagen då han bara viskade fram sina köranvisningar och han gav oss suspekta varningar. Tur att vi var två så en kunde läsa kartan. Vår räddning var annars att det var bra vägar och många vägskyltar, det enda svåra var att hitta inne i de relativt stora städerna.

På väg till Cádiz gjorde vi en snabb mellanlandning i den vita bergsbyn Vejer de la Frontera där verkligen alla hus var vita! En mäktig syn när man klättrat upp längst de smala branta vägarna.

Resan fortsatte sedan förbi flera vindkraftverk och oändligt många solrosfält på väg till Cádiz. Cádiz är en fantastiskt vacker hamnstad med ett ljus som skulle knocka alla impressionister. Det är även den äldsta staden i Europa som har varit bebodd hela tiden. Här finns många sevärdheter och bra shopping i allt från små butiker till lyxiga och stora affärer. Ett gratis nöje är att bara gå runt och titta på de vackra mångfärgade husen med fantastiska entréer och innergårdar, fina balkonger och sätta dig ner på strandpromenaden bakom katedralen och titta ut över det turkosa vattnet. Ett par tips från några som blivit lite visare efter en dag i Cádiz är: du behöver inte äta lunch på något av de turistiga haken vid den gamla posten för maten är både dyr och tråkig, glöm inte att det är siesta för då stänger även många av de stora affärerna och det blir en spökstad (detta gäller så klart de flesta städerna) och drick mycket vatten för det är verkligen HETT i de smala gränderna på sommaren.

tarifa_karin5Det tredje och sista stoppet på vår road trip blev sherryns hemstad, Jerez. Om vi tyckte att det var varmt i Cádiz så var det inget jämfört med Jerez. Det sägs att ”grannstaden” Sevilla och Jerez är väldigt lika men att Sevilla ska vara ännu lite varmare så vårt tips är att om ni är i trakten på sommaren så välj Jerez för annars kommer ni ändå inte orka göra något. Trots att Jerez är sherryns hemstad och vi åkte förbi flera destillerier hade vi svårt att hitta annorlunda och lite mer genuin sherry i staden (vi gjorde faktiskt våra sherryinköp i Tarifa). Det kan visserligen bero på att vi inte hade gjort några efterforskningar innan vi åkte och på att våra hjärnor kokade i värmen. Precis som Cádiz är Jerez en fantastiskt vacker stad med bra shopping. Jerez är, förutom sherry, även känd för det moriska palatset Alcazar och den berömda Kungliga andalusiska ridskolan. Våra två största bedrifter blev i denna stad fickparkeringen som var en smula knepig (men vi klarade det utan att repa varken vår eller någon annans bil) och att ta oss ut ur staden när Ken lurade in oss på små gränder där bilen knappt fick plats mellan husen och Ken sedan var så fräck att han tappade kontakten och lät oss reda ut hela soppan själva. Utmattade av värmen och alla intryck satte vi oss i bilen och körde de knappt två timmarna hem till Tarifa.

Roa dig på kvällen

Restauranger

Tarifa-H2I Tarifa äter de flesta middag sent, omkring tio-elva på kvällen, vilket passar oss fint eftersom tiden har en tendens att gå ovanligt fort när vi umgås. Om du är i Tarifa under högsäsong kan vi dock rekommendera att inte gå ut allt för sent eftersom det då kan vara svårt att få bord. Alla våra favoriter nedan finns i Tarifas mysiga gamla stad.

Första kvällen i Tarifa tog vår granne Bård med oss till ett av sina favoritställen: tapasbaren Anca Curro på Calle Moreno de la Mora. Frågan är om vi hade hittat det här guldkornet på egen hand eftersom det var så litet, till synes anspråkslöst och lätt att missa. Restaurangen är pytteliten, ett riktigt hål i väggen. Lokalen är långsmal och består av en bardisk, över vilken den lufttorkade skinkan hänger, och ett fåtal bord. Det är ett populärt ställe så folk står och sitter där de får plats. Vi var de enda icke-spanjorerna, vilket vi tar som ett gott betyg. Stämningen är avslappnad och maten, som med hjälp av gästerna langas över bardisken till rätt person, genuin. Vad sjutton hette rätten som var typ en aubergineomelett? Prova i alla fall den, den var ruskigt god! Hoppas du har lika mycket tur som vi hade med underhållningen: plötsligt började den äldre damen vid grannbordet dansa uttrycksfullt medan övriga gäster klappade händerna. Det visade sig att hon hade varit flamencodansös och bjöd gärna på sin repertoar.

En annan tapasrestaurang vi verkligen kan rekommendera är Lola på Calle Guzmán el Bueno. Om du vill ha bord under högsäsong måste du komma innan klockan 22. Det finns bord både inomhus och utanför restaurangen på ett litet torg. Många står och här och tar ett glas vin i väntan på ett bord och stämningen är god, liksom maten. Vi kan särskilt rekommendera de goda friterade räkorna och soppan salmorejo, som likt sin släkting gazpachon är en kall tomatsoppa.

Tarifa-H12När vi kom hem från vår utflykt till Marocko var vi så trötta av den långa dagen och alla intryck att vi inte orkade göra oss i ordning och gå ut. Vi gick istället förbi pizzerian La Tribu och köpte med oss pizza som skulle visa sig vara väldigt god med frasig, tunn botten och fina råvaror. Den blev inte sämre av att vi åt den på vår takterrass, delade på en flaska rött, pratade om dagen och tittade på stjärnorna.

Närheten till Marocko gör sig även påmint genom köket. Vi tyckte om La Moreria (Calle Sancho IV el Bravo), en marockansk restaurang där man sitter i ett stort berbertält. Varje detalj känns genomtänkt: allt från bardisken och tygerna till ljuslyktorna och kaklet på toaletterna. Resultatet är en väldigt snygg och mysig atmosfär. På menyn finns spännande rätter, varav många vegetariska, och bra viner. Vi åt något frasigt, gott och kaneldoftande till huvudrätt som, efter en stunds funderande, påminde om en uppiffad kåldolme. Det kanske inte låter så spännande men det var godare än det låter.

Barer

tarifa_karin4Om du efter middagen inte är redo att gå och lägga dig så har Tarifa mycket att erbjuda: en promenad vid stranden, ett glas på torget utanför en tapasrestaurang, en öl på en bar, sjunga och dansa flamenco tillsammans med spanjorer på en överfull restaurang, röka vattenpipa på en patio eller dansa till klockan 7 på morgonen. Även nattlivet är precis som allt annat i Tarifa en blandning av allt: åldrar, nationaliteter, stilar, musik och samtalsämnen. Men två saker har de gemensamt, glädjen och en öppen famn!

Tack vare siestan så blir allt ”lite förskjutet”, middag vid klockan 22 och utgång som håller på HELA natten om man önskar. Det är inte ovanligt med happy hour till midnatt och klubbar som öppnar klockan 01 för att inte fyllas på med folk förrän klockan 03.

tarifa_karin3Alla kan hitta något som passar och här kommer några av de ställen vi testade:

Känner du för lite barhopping så är Bargatan, Calle Cervantes, stället för dig. På denna smala gata ligger barerna vägg i vägg och alla möts ute på gatan och pratar med allt och alla. Här fick vi uppleva allt från brända popcorn till ett tiotal batman. En liten varning, om du är smått klaustrofobiskt så bör du gå någon annanstans för här är det knökafullt!

Strax efter bargatan på höger sida av Calle Carnicería ligger La Teteria. La Teteria är en trädgård, eller snarare två, med en fontän i mitten, vattenpipor, groggar i stora vinglas och ett tak av växter. Här slutar glada timmen klockan 00:30 och innan midnatt är det ganska tomt men sedan fylls det på, varje kväll i veckan. Detta ställe blev snabbt en favorit för oss.

tarifa_karin7Om du tar några steg till så kommer du till Calle Santísima Trinidad där du hittar Posito som har både en hipp cocktailbar ute och en bar inne med dansgolv men som mer liknar ett fotogalleri. Vi var här en kväll och vi tyckte verkligen om utehänget, så mycket att vi gick tillbaka dit, men trots den coola kvinnliga DJ:n inne och de galna tanterna som dansade framför så var detta inte riktigt stället för oss.

Istället gick vi upp för stentrappan ute på fasaden och gick in på surfklubben La Ruina. Här var det ett skönt häng med människor från hela världen och musik som flödade från DJ-båset uppe i taket. Vi var inte ensamma här så vis av erfarenhet vill vi bara passa på att säga att du får akta tårna om du inte vill ha blåa naglar dagen efter. Om du har ”tur” kanske du även blir bjuden på karamellshot som smakar kolasås. Om du varit på Tumbao tidigare på dagen och tycker att du känner igen personalen så har du helt rätt, samma sköna surfare arbetar här.

Känner du dig fortfarande inte klar när La Ruina stänger klockan 03 så kan du gå förbi bargatan och till torget Plaza San Hiscio där klubben Mombasa ligger. Här kan du dansa natten lång. Det kostar 20 euro att gå in men under kvällen går de runt på barer och delar ut armband så man kommer in gratis och är du tjej får du garanterat ett armband.

tarifa_karin8På samma torg hittar du även den lilla, och när vi skriver lilla så menar vi pyttelilla, baren Aloha. Det är en bar som är inspirerad av Hawaii, med extremt trevliga bartenders och helt fantastiska frozen mojitos. Den är så god att du kan gå hit direkt efter maten och beställa en istället för att köpa en efterrätt. Trots att lokalen är liten så är det inga problem att få plats eftersom torget utanför är fullt av ståbord. På tisdag har de även ”language exchange”, alla som vill lära sig ett nytt språk eller fördjupa sina kunskaper kommer dit och gruppvis pratar man för att lära sig lite nytt. Riktigt roligt sätt att förbättra sina språkkunskaper och lära känna nya människor.

Ett ställe som vi hörde mycket om men som vi inte hann besöka var Café del Mar. Det ska vara en stor klubb med konserter och gästDJs från hela världen. Caféet ligger i utkanten av staden men det går gratisbussar från hamnen. Detta ställe ska vi definitivt testa nästa gång vi är i Tarifa.

Till sist vill vi dela med oss av ett tips. Vare sig du dricker en drink med eller utan alkohol så häller de i extremt mycket socker. Men om du ber dem göra drinken med ”solo un poco azúcar” så blir de perfekta. Detta gäller på alla ställen!

tarifa_karin15Tarifa-H5tarifa_karin13Tarifa-H18tarifa_karin1Tarifa-H8tarifa_karin18Tarifa-H16tarifa_karin6

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>